Testkörde

Dagarna de går. Ikväll har jag haft alla fyra av mina barn hemma, och jag laga middag till dem. Efter det åkte vi in till stan och sen testkörde 18-åringen. Det gick bra! Bara vi kommer igång på riktigt får han väl sitt körkort så småningom.

Måndag

Morgonen gick bra, jag mådde prima. Men varefter dagen gick, kom dendär känslan tillbaka och det blev lite tyngre att andas. Det är int roligt alls!

Dagen gick bra annars. Det är roligt att göra lite annat än vila....man blir lite smått konstig av att vila...

...i tankarna på jag och säkert resten av stan med omnejd finns dendär obehagliga känslan av det som hänt i vår lilla stad. Droger! Varför börjar man med det, när det inte kommer nåt annat än elände ur det!!!

SKÖTS TILL DÖDS

Söndag och stor förhoppning

Igår vaknade jag tröttsamt, men utan stegring. Vi for till Erikssons på höst-sale. Motorsågskedja och lite annat smått hitta han.

Men jag var fortfarande så utan energi. Helt typ, det går int att beskriva. När vi kom hem vilade jag och älsklingen började på med att lägg en bromspedal i 18-åringens bil. Min stegring åkte dit mot 37,2.
Kände hopplösheten komma.

Efter att jag vilat, måste jag göra något, så jag bakade en enkel kanelbullekaka.

KANELBULLE-SOCKERKAKA

Söndamorgon och sov ganska dåligt.
Ack ändå!! Jag känner mig som en riktig sjukling när jag beskriver mina dagar såhär...jag är ju trots allt i gott skick!

Och jag talar som jag sko vara döende...men det är ju bara denhär stegringen som är så seg. När jag känner energin jag annars har komma tillbaka, då ska jag minsann börja leva livet igen, och springa ärenden hit och dit med snabba steg! Och faktiskt idag, hittills, känns det bra! Och hoppas det fortsätter så!!

Fredag igen...

Imorse vaknade jag och mådde så bra så. Började dagen med att smått vika kläder och städa lite. Klockan 12 skulle vi visa bilen hos en verkstad, så jag körde dit och visa den.

Så, jag tänkte att jag far in till Prisma efter mat på samma gång. Så jag gick där med min korg och halvvägs var jag helt slut, helt utan energi! Och andfådd.
Så det var skönt att komma hem och slänga sig ner igen. Temperaturen var på 37.

Läkaren ringde och han sa att provresultaten var bra, men förstås om jag blir värre, ska jag förstås fara till jouren.

Men nu tror jag stenhårt och positivt på att allt blir bra! Energin kommer att flöda på måndag!

Stretchar...

Idag är första dan som min temperatur gått ned. Men jag har fortfarande ryggont och nackont. Har försökt stretcha nu imorse...

...såhär bra påbörjades dagen. Och nu är det eftermiddag och jag är tillbaka i stegring och ingen läkare har ringt än.

Att stretcha hjälpte inte heller. Jag har värk i högra baksidan av ryggen. Det går från nacken och ner. Jag borde börja röra på mig...

...jag har ju heller ingen matlust,men jag är förståndig nog att äta ändå.

No results

Imårse kände jag mig bättre. Men under dan sov jag några timmar efter att jag haft huvudvärk, nackspärr och ryggont. Vaknade med samma besvär. Har int fått reda på mina blodprov idag. Utan en läkare ringer mig imorgon. Men hon jag prata med tyckte de iallafall såg bra ut.

Sorge-dag i Kuopio

Imårse förutom stegringen, vaknade jag med en klump eller nåt slags tryck i bröstkorgen. Kanske jag sträckt nån muskel eller fått nåt drag...men det känns int bra! Det känns ungefär som när man haft flunssa med hosta, och man har hostat och hostat i flera dar, och det börjar värka.

Läkaren idag kollade hals, ljud från hjärta och min andning. Men allt lät bra. Det finns ju trots allt, inom mig, inte rädsla, men funderingarna om hjärtfel, eftersom pappa dog vid 54år.
Men det är några år tills man behöver kolla sånt.

Det togs blodprov, crp var bra och de andra proven får jag svar på imorgon.
Läkaren skrev sjukledig, resten av veckan.

Idag har det ju hänt en dramatisk händelse i Kuopio idag, i en yrkesskola. Klockan 17 ikväll ska det bli nån sorts pressträff.
Läs mer här:

SVENSKA YLE eller CNN