Vad skönt det var att sova till 9 idag!
Gjorde frukost och sen körde jag 18-Äringen till hamnen. De sko lÀgga presson över bÄtarna. Han var int alls pÄ humör att göra det. Det mÀrktes att han var trött och helst sko ha velat stanna hemma.
Efter det har jag int fĂ„tt utrĂ€ttat nĂ„got alls. Ălsklingen jobbar. Jag ska nog fara till huset iallafall och göra nĂ„t. Just nu gĂ„r det pĂ„ sparlĂ„ga. Det Ă€r för mycket jobb pĂ„ jobbet. Men vi har ju som sagt int heller brĂ„ttom.
Nu ska jag iallafall hĂ€mta honom och vi ska ha lunch tillsammans...đ
Efter lunch övningskörde jag med 18-Äringen i en timme. Det gick ganska bra!
Nu Ă€r vi hemma och det Ă€r sĂ„ mycket jag borde göra...tvĂ€tta fönster...med mera...men hĂ€r ligger jag igen och gör ingentingđ„Ž
Jag kÀnner att jag ÄtervÀnt till livet!! Och fredag Àr hÀr och Àlsklingen kom förra natten hem frÄn Italien, dÀr han varit i tre dar.
Nu ska jag bara sitta hÀr och ta in kÀnslan innan jag börjar laga middag.
PÄ jobbet har det varit full fart. Men inte stressigt ÀndÄ. Och skönt att kÀnna energin!
Dagarna de gÄr. IkvÀll har jag haft alla fyra av mina barn hemma, och jag laga middag till dem. Efter det Äkte vi in till stan och sen testkörde 18-Äringen. Det gick bra! Bara vi kommer igÄng pÄ riktigt fÄr han vÀl sitt körkort sÄ smÄningom.
Morgonen gick bra, jag mÄdde prima. Men varefter dagen gick, kom dendÀr kÀnslan tillbaka och det blev lite tyngre att andas. Det Àr int roligt alls!
Dagen gick bra annars. Det Àr roligt att göra lite annat Àn vila....man blir lite smÄtt konstig av att vila...
...i tankarna pÄ jag och sÀkert resten av stan med omnejd finns dendÀr obehagliga kÀnslan av det som hÀnt i vÄr lilla stad. Droger! Varför börjar man med det, nÀr det inte kommer nÄt annat Àn elÀnde ur det!!!
IgÄr vaknade jag tröttsamt, men utan stegring. Vi for till Erikssons pÄ höst-sale. MotorsÄgskedja och lite annat smÄtt hitta han.
Men jag var fortfarande sÄ utan energi. Helt typ, det gÄr int att beskriva. NÀr vi kom hem vilade jag och Àlsklingen började pÄ med att lÀgg en bromspedal i 18-Äringens bil. Min stegring Äkte dit mot 37,2.
KÀnde hopplösheten komma.
Efter att jag vilat, mÄste jag göra nÄgot, sÄ jag bakade en enkel kanelbullekaka.
Söndamorgon och sov ganska dÄligt.
Ack ÀndÄ!! Jag kÀnner mig som en riktig sjukling nÀr jag beskriver mina dagar sÄhÀr...jag Àr ju trots allt i gott skick!
Och jag talar som jag sko vara döende...men det Àr ju bara denhÀr stegringen som Àr sÄ seg. NÀr jag kÀnner energin jag annars har komma tillbaka, dÄ ska jag minsann börja leva livet igen, och springa Àrenden hit och dit med snabba steg! Och faktiskt idag, hittills, kÀnns det bra! Och hoppas det fortsÀtter sÄ!!
Imorse vaknade jag och mÄdde sÄ bra sÄ. Började dagen med att smÄtt vika klÀder och stÀda lite. Klockan 12 skulle vi visa bilen hos en verkstad, sÄ jag körde dit och visa den.
SÄ, jag tÀnkte att jag far in till Prisma efter mat pÄ samma gÄng. SÄ jag gick dÀr med min korg och halvvÀgs var jag helt slut, helt utan energi! Och andfÄdd.
SÄ det var skönt att komma hem och slÀnga sig ner igen. Temperaturen var pÄ 37.
LÀkaren ringde och han sa att provresultaten var bra, men förstÄs om jag blir vÀrre, ska jag förstÄs fara till jouren.
Men nu tror jag stenhÄrt och positivt pÄ att allt blir bra! Energin kommer att flöda pÄ mÄndag!