🚲Biking🚲

Denna vecka har jag kommit mig upp på cykeln igen. Men jag känner inte att det går lätt. Jag har nog något problem igen som gör cykeln trög. Man kan nästan känna att det går bakåt i nedförsbacken.

På jobbet går det verkligen inte bra. Det är en tid just nu, när det bara är jobbigt..... och jag vet inte hur jag ska komma ur denna onda spiral. 

Jag jobbar lite övertid varje dag, trots att jag är helt slut. Idag hade jag över 15 000 steg på jobbet. 

När jag kommer hem, så njuter jag så fullständigt, av att få sätta mig ner och vila. Då kan jag ju äntligen slappna av. Jag riktigt kände ikväll när älsklingen och jag satt vid middagsbordet efter att ha ätit laxsoppa och jag drack mitt grön-te hur stressen rasade av mig.

Det blir inte en lugn stund nånsin på jobbet. Sätter jag mig ner på kaffepausen, så ringer telefonen och nån kommer med varor eller nån kommer och frågar hjälp. 

Under lunchtid kommer alltid varor eller så ringer telefonen med annat. Så jag har inte en sekund under dagen, som jag kan slappna av och stänga ut allt. Jag kan inte ens göra toalettbesök i fred när telefonen ringer. Men självklart svarar jag inte där. Men det har blivit till att jag konstant känner mig pressad. 

Idag lossade vi fyra stora trälådor som tar upp väldigt mycket utrymme och det stressar mig också. Att inte kunna hålla utrymmen fria, så att man slipper fram. Fönster värda ett par hundratusen euro.....

.... denna vecka har jag tömt det sista från gamla lagren, så nu borde det vara tomt. Nu gäller det bara att få nya hyllor till alla rör med mera.