23.7.13

Coming home


Agggghhhh!!

Första egentliga semesterdagen var sisådär. Sommaren har fått fnatt i år igen. Jag ber till högre makter om att få uppleva värme förrän den grådaskiga hösten kommer och den smällkalla vintern. Vi behöver få uppleva sommar för att orka oss igenom mörkret! Eikö?
Jag har inte simmat en enda gång hittills och inte heller legat i solen.

Det verkar ju vara vi i mellersta finland som går med jackorna på. I Södra Finland är värmen. 
Och jag kanske tar tillbaka detdär om att Helsinfors är obehaglig och Österbotten härlig. Jag hämtade vårrullar ikväll och såg typ fjortisar gå med longkero i handen. Bah!! De hinner nog dricka sen när de har åldern inne!!

De senaste dagarna har jag haft elaka pms-besvär! Jag har stört mig på allt och alla....vissa gånger tror jag på riktigt att jag håller på och blir galen. 
Känslan av att vara värdelös, bortglömd, elak, bitter, ensam...tankarna och irritationen som brinner i hjärnan, och livet som rusar iväg...det är sååå jobbigt!!
Men skönt att veta att vi är många!



På bodypumpen var enormt mycket folk  och vikterna tog slut. Jag sneglade ilsket på dessa gymmare som plockat dubbla vikter åt sig medan andra, typ jag, blev utan tyngre vikter och man inte kan dela med sig! Lika är det med trafiken. Står jag vid skyddsvägen så stannar ni och låter mig spatsera över. 
Sånt lär man sig i bilskolan.

Idag känns det lite bättre dock. Visst känner jag ännu av irritationen, men det lättar väl...
Imorgon blir nog en bra dag om det inte regnar. Då ska vi fara till stan hela bunten och vara där typ hela dan, Jakobs dagar.

På onsdag händer nåt alldeles extra. Det berättar jag om sen...

20.7.13

I huff and I puff...

...blow your clouds away, Redrama.
Jenny take my hand, cause we are more then friends...Studio killers, är låtar som ekar genom högtalarna när vi kör till Karleby. 

Kokkola cup och europeiskt mattorg är inte det vi är ut efter. Äntligen kom jag mig iväg för att skaffa lite saker till hiken. 
Man hittar billigt på Tokmanni. Torrsäckar, kåsor, myggspray, mygghattar osv 


Det ordnar sig väl med barnen också verkar det som, den vecka jag kommer att vara borta. Och tacksam är jag verkligen att det finns så goda mänskor som ställer opp och jag hoppas jag kan återgälda det senare. 
Den ständigt nervösa mamman kan kanske lugna ner sig lite nu då. 

I samma stund jag skriver kommer min absoluta favorit på Kutonen, me<3musiikkia och dottern vrider upp volymen och vi sitter och diggar oss igenom låten...aaah...den låten ger feelis!



18.7.13

...dead meat...

Har varit på bodypump och det är månader sen senast jag pumpat, men när jag är tillräckligt arg på min vikt, då skiter jag i om musklerna värker så att man bara vill gråta...de kommande dagarna blir tuffa...


Hittade nya låtar:










17.7.13

Trött och trotsig


Vilken jobbig dag! Luften gick totalt ur mig redan när jag kom till jobbet och energin var totalt borta hela dagen.
Tröttheten gjorde mig trotsig och nere. Jag tänker inte röra en fena, tänkte jag, skit, jag far hem, här gör jag ingen nytta. 



Och det jag försökte jobba med kändes bara fiasko. Tuplan som Simon hämtade från köket hjälpte tillräckligt för att orka till halvfyra.
Sen när man väl är hemma känns det fel att gå och vila sig när man vill se lite av barnen. Och när det väl är läggdags är man övertrött.



Lite vitaminer gör susen.
En liten början...


16.7.13

At work today

På jobbet idag. Jag är på gång. Jag försöker gå in vandringsskorna på jobbet, utan att smutsa ner dem. 






14.7.13

1240km.

Då har vi kört över tusen kilometer. Nu är vi hemma. Imårse gick vi genom centrum av Helsingfors. Mänskan är äcklig!! Skräp och spyor varannan meter. Och precis före jag somnade spydde nån i rummet bredvid. Usch! Nu tycker jag folk ska skärpa till sig och lära sig dricka med måtta! Hur kan man som mänska egentligen vilja göra sig till sånt fylle-äckel!?? Blää! Och när Helsingfors är vår huvudstad, borde ju mänskorna behärska sig lite och ha en vilja att huvudstaden skall se bra ut. Och det är nog finländare som är de värsta suparna. Usch! Obehagligt! Äckligt! Sen att hamna bredvid ett grälande par i spårvagnen gav mig lite rysningar. Som tur var steg de av.
Man ska nog undvika centrum i huvudstaden kvällstid så gott det går. Tänk vad harmt! Jag har en känsla av att New York trots storleken är mysigare och bättre omvårdad på många sätt.
Imårse körde städpatrullen och plockade skräp och spolade gator med vatten. Jag tycker synd om denna städpatrull.
Semester i Helsingfors, nej tack! 

Tack till Jan och Seffi. Utan gps skulle vi ha hamnat i Rovaniemi...men nu kom jag ju mig bilande ända in och ut ur centrum utan större problem. 



Helsinki not in my heart

Vår dag började tidigt med frukost på ett cafe inne i Forum. Sen tog det väl oss en halvtimme att komma underfund med var på Järnvägsstationen buss nr 16 gick  till Högholmen. Men skam den som ger sig. När man aldrig förr åkt buss i stadsregionen känner man sig hopplöst lost! Vi kom fram till djurparken lyckligt utan större problem.


Het dag! Solen sken på oss. Tigern glodde på oss, den gick av och an och för första gången i mitt liv hörde jag live tigerns låga stämma ljuda. Det lät lite sorgligt, som om den grät. Den var hungrig och ja min älskling Jim, den ville äta mig! 


Andra kattdjur låg och sov nånstans så man fick inte syn på dem. 
Men vi fick ju se apor, vicentar, större fåglar, björnar, bear, not the beer hörde jag nån säga och så skrattade de.
Och nej Jim, älskling, jag åt inte renen.

Efter djurparken satte vi oss i buss igen. Otroligt hur billigt man åker med buss! De som bor i storstan behöver inte ha nån bil. Det är billigt att ta bussen och det är ju så många bussar som kör samma sträckor.



Vi kom tillbaks till Järnvägen. Och åt asiatisk mat till lunch. Jag åt havsmat där. Riktigt vad det var, vet jag inte. Men gott. Klockan hann bli tre. Vi tog reda på vilken spårvagn som åkte till Borgbacken. Jag hade velat ta metron vartsomhelst bara för att tonåringarna sko få åka med den. Men vi nöjde oss med att åka ned på de farligt branta rulltrapporna till metron. Och upp igen. Vi prickade rätt efter andra försöket och hittade spårvagnen till Borgbacken. 

Jag testade några berg och dalbanor men jag slutade när huvudet sa stop. 
Tonårstjejerna åkte hur mycket som helst. Och min dotter somnade med huvudvärk och spykänsla. Och magen tom på mat, men i den en blandning av Ben&Jerrys och smoothies. Laxsoppan lämnades orörd. 

Helsingfors, tack och adjö. Jag gillar dig inte riktigt. Men det är inte ditt fel. 
Skräpet mänskorna slänger gör stan till en soptipp, konstiga blickar från konstiga mänskor, stressade mänskor, leenden som dött, man ser droger flödar bara genom att betrakta mänskan, dammiga gator, råddig trafik, asfalt och sten överallt....ja, jag älskar nog mitt Österbotten! 













12.7.13

Helsinki...

På väg till Helsingfors med första stop på Halpa-Halli i Härmä. Tonåringarna vill ha färdsnacks. 
Håller tummarna för att allt ska gå bra. 
Det kan ni göra också:)
Trevlig fredag till er! 


11.7.13

Det går bra nu..

Haha!:D Vilka dagar vi har på jobbet.

Om min semesterande arbetsledare och ni andra semesterfirare på 108, 107 och 116 ser detta, så ska jag berätta att vi gör I.N.G.E.N.T.I.N.G på jobbet!
Vi njuter av livets goda dagar på jobbet. Inget öronbedövande ljud! 
Inga plankor eller skivor som dånar i golvet! Inga hammarslag! Ingen som slipar! Ingen övertid! 



Jussi bara sitter och ror försiktigt på dagarna på sin flotte medan Reggi, Jimmy, Mikko, Christian, Joni, Toni, Kalle, jag m.fl tittar på och njuter av sommarens heta vindar sittandes på kajen medan riggarna och besättningarna leker Tarzan och hänger i lianerna på masterna. 
Linda på köket beställer extra delikat mat varje dag eftersom det är möjligt nu när matgästerna gått ned från typ hundra till trettio. Och att ens beskriva efterrätterna som rullar in går inte! Mumsigt delikat!!



Om jag ljuger?! Va? Nej! 
Skulle jag ljuga?!!
Kanske jag tog i lite, men...

....nå....sanningen...tjaa...är väl den att...ja...

Hamrarna, slipmaskinerna, humlorna, spikpistolerna mm mm ekar precis som förr! Nån bygger skyddsräcken! Nån lyftkran piper däremellan. 
Och just nu byggs det en ny plattform av skickliga gossar.



En båt har anlänt från varmare ort som ska slipas och om-målas. 
Ett par holländare har kommit för att mäta nåt på en annan båt.
Nån jobbar övertid...
Och ja, menyn är densamma, men det är ju bra mat ändå! 



Jussi springer på som förr. Hans telefon ringer precis som förr. Jimmy laminerar nåt som jag kommer att krypa in i sen och åka med när den skickas till the delivery-adress.
Jag laminerar flera delar av nåt som har med floor-drain att göra. De andra spikar, slipar eller målar...



Och Juli-vinden är så kall att vi sitter och huttrar med kaffekoppen inomhus.
Men vi har det bra ändå! Dagarna går fort och det känns bra att ha ett jobb man trivs med. Och trevligt gäng! 




10.7.13

Färggranna naglar

Min dotter har konstnärligt fixat mina naglar igen. 


Hon har grafitti-naglar som ser ut såhär. 


8.7.13

Bekant med Åbo-Helsingfors?

Konstigt vad denna dag gick snabbt. Det var lungt på jobbet, men bra ändå. 

Håller på och kollar på billiga hotell i Åbo och Helsingfors trakterna. Ska köra dit ner och kolla in dotterns skola. 
Och som alltid måste det vara billigt. Men man blir lite snurrig av att kolla runt på hotell. Och när man hittar nåt riktigt billigt undrar man om det är nån knarklya eller nåt playboy-hostel. 

Lite skrämmande är det nog att köra ner till Södra Finland. Jag har aldrig förr kört så långt ensam, men vad gör man inte för sin dotter och jag har ju tre tonåringar med, så det blir nog bra.

Hoppas jag orkar köra via Hangö. Har drömt om att besöka Finlands sydligaste stad.

Har ni bra tips på billiga och bra hotell, hostel eller stuga mellan Åbo och Helsingfors. Majla mig.

 

6.7.13

Purmo-race och yr i bollen

Vaknade i panik och grep tag i telefonen. 7:21!! Jag har försovit mig!! Och en sekund eller två senare tänker jag till, lördag. Och pustar ut! 
Visst är det en hemsk känsla detdär! 



Solen skiner lika våldsamt som min näsa rinner. Dammkvalsterallergi! Som ni kanske förstår så hatar jag att nysa. I snart tio år har jag nog nyst minst tio gånger varje dag. Javisst finns det histamin, men att äta det varje dag känns lite konstigt. Kanske jag ändå skulle prova nåt och se hur det känns att inte ha huvudet fullt! Det är så oerhört jobbigt efter nysningarna. Hjärnan blir het och yr, det snurrar feberaktigt i huvudet. 


Idag tror jag vi ska köra till Purmo. Där pågår Purmo-racet. Har aldrig varit med där, men det låter så intressant och roligt så ja, dit ska vi åka. 


4.7.13

Mix av känslor just nu...

Alla talar om Toto konserten i helgen! Alla talar om att de ska dit.
Jag är en av dem som inte ska! Jag har aldrig varit nåt Toto-fan. 
En Pink-konsert vore nåt istället.

En riktigt rolig middag igårkväll på jobbet. Men kvällen blev senare än jag hade tänkt. En gammal dam klarar inte sånt! Jag kom hem vid midnatt. Men roligt var det. Tack till mina snälla rara arbetskompisar som höll mig sällskap när jag cyklade hem. 
Jag är lyckligt lottad att ha såna mänskor runt mig varje dag! 
Jag kom tryggt hem och tonåringarna hade haft allt under kontroll här hemma.
Men surt att jag vaknade redan klockan fem imårse och kunde inte somna om. 

Vi skrattar och fnittrar jämt Ann-Sofie och jag, men idag fick vi uppmärksamhet för att vi var tysta.
Jag skulle inte ha velat prata alls, men med såna snälla arbetskamrater man har, tar de nog och ser till så att man får upp humöret fast man är trött.

Växlade bara ett fåtal ord med älsklingen igår via Skype. Musiken ljöd så det hördes inte vad han sa. Och tröttheten idag gjorde att saknaden efter honom kändes svårare.
Men nu är det bra! Har just pratat med honom:) 

De som stod för musiken igår kallade sig Pop Dean. Nån sa att namnet kommer från 'papp diin'
Vilken söt utstrålning de hade! Min lillebror Robbi har precis lika söt utstrålning! :) 

2.7.13

Semestertider

Det märks att semestern kommer! Folk är upprymda och glada. Skojfriska! Själv jobbar jag ännu 17 dagar. De flesta åker på semester, på fredag! Det kommer att bli ganska tomt på jobbet och jag kommer nog att hinna börja sakna denna trygghet, vänskap och glädje i vardagen detta gäng av båtbyggare ger mig! 
Men det är ju bara två veckor efter det, då börjar min semesterlycka! <3

Inom en snar framtid skulle jag behöva en extramamma under några dar. Kanske detdär med att klona sig vore en bra ide:) 
Mina älskade tonåringar! En mamma i nöd och de sträcker ut sina händer och säger att de kan nog ta hand om allt!
Jag vet att de kan! Men de behöver också hjälp med att hålla igång det hemma. 

Att vara mamma är att ständigt oroa sig för sina barn. Och kommer man nånsin att få bort känslan, att man aldrig räcker till? Jag tillbringar varje dag med barnen, men ändå vet jag inte hur jag ska kunna åka iväg några dar! 
Ja, som sagt. Extramamma behövs.