14.10.18

Vilodagen

Så. Nu har jag då nött upp hela min sommar-semester.


Flugorna har vaknat av värmen och de är som om de vore fulla. De flyger och kraschlandar och orkar inte lyfta igen. När ska vi väl förstå att verkligen göra den stora förändringen som behövs med denna globala uppvärmningen?
Eller det är väl redan försent?


Imorgon blir det jobb igen, medan en del tar höstlov. Önskar att minstingen skulle haft ett jobb. Han fyller 15 om ett par dar....nu har han höstlov en hel vecka.

Nåja vissa skolor har ju bara 2 dagars höstlov. Det är nog bättre! Sen kommer jullov, sportlov...och föräldrar som jobbar medan barnen är ensamma hemma. Ja, om man int jobbar som lärare.

Där igen, borde det ordnas mera aktiviteter för barn under de lediga veckorna. Jag tror att det skulle vara populärt. Men hur skulle man gå tillväga?


Dagen har varit konstig. Vi kom hem vid halvnio från Oulu flygplats. Det tog ca 3h att köra. Älsklingen körde eftersom han sov lite i flyget, medan jag som vanligt aldrig kan sova. Och i bilen på väg hem var jag så trött.

Jag kommer int ihåg när jag senast var så trött! Men jag försökte hålla mig vaken för att se efter älgar. Varje gång jag såg stängslen vid vägrenen, kunde jag slappna av och blunda.


Hemma packade jag upp och slängde i en smutstvätt med stinkande strumpor...sen tog jag en varm dusch, slängde mig i sängen och vi sov till halvtolv. Pojkarna sov några timmar till.

Vi for och handla mat och vad gott det var att äta det älskade Reissumies brödet och dricka det finländska kaffet!!

Älsklingens stortå som han kallar till byggtån, ville och jobba, så han åkte till huset och satte upp några gipsskivor medan jag fortsätta tvätta kläder och vila.