Vid fyratiden hade älsklingen varit borta en god stund, så jag kände på mig att han var någonstans och planerade. Han sa att vi kunde ta ut hundarna vid halvfem och sen fara på middag. Så jag tänkte. Middag. Typ klockan 18. Nånstans. (Senare fick jag reda på att han och dottern hade ordnat blommor och sånt på restaurangen)
Min mamma hade dagen innan försagt sig lite, om något tårtbak, så jag visste att hon och familjen skulle vara med på grund av det. Hennes reaktion när hon försa sig, förklarade det.
Älsklingen hade försökt spela oberörd, när han frågade om jag ville att mina barn sko komma med på middagen. Jag känner älsklingen bättre än så😂 Han skulle aldrig utesluta min familj. Men ändå var jag inte säker på om det skulle ske något speciellt just samma dag jag fyllde år, eller om det skulle bli senare.
Vid fyratiden ringde han och skyllde på stormen att vi skulle kanske kunna fara på en drink innan middagen. Vadå, vad hade det med stormen att göra, undrade jag. Hade han tänkt ha ett kalas utomhus nånstans?? Det gjorde mig lite rädd. Att han skulle ha ordnat något fint ute och så kommer århundradets storm.
Så vi åkte till Stationen, han och jag, förstod senare, att det var för att köpa lite tid och så att pojkarna och dottern skulle smuggla tårtorna till platsen där middagen skulle äga rum.
Så vi satte oss ner på Stationen med varsin drink. Där satt vi lite mer än en halvtimme, tills han sa att vi kunde åka till middagen.
Året innan hade vi hyrt Komin och ätit pizza vid jul, och jag trodde nog att det var där vi sko vara. Men tji fick jag.
Vi körde mot Gamla Hamn, och Pavis finns ju där. Men det är väl stängt. Jo, det var det. För allmänheten. Men älsklingen hade hyrt ett av utrymmen där. Så när vi parkerade, var dotterns bil, den enda jag riktigt reflekterade över. Men det hade jag väntat mig.
Det var tyst när vi steg in. Förstod senare att det var meningen. Men när jag stiger in i salen, ser jag precis alla jag älskar!! Familj och vänner 😍❤️
Och de sjöng och hurrade och mina mungipor värkte nästan när jag log som solen strålar.
Sen fick jag kramar av alla.
Tidigare på dagen hade jag fått meddelande av våra goda vänner om att de önskade mig en fin födelsedag. Och då kände jag mig lite sorgsen eftersom enligt meddelandet skulle de inte fira med mig. Men det var för att "tvilla" bort mig. Alla de jag hade tänkt på och önskat få fira tillsammans med var där 😍
De var så många! Jag har så många i min familj och goda nära vänner som jag älskar ❤️ och att de alla var där 😍.
Det var smart tillvägagångssätt med middagen. En god buffé. Gräddpotatis, nötkött, lax, sallader.... buffé gjorde middagen så smidig. Och det var gott!!
Tror alla njöt av att äta något annat än skinka.
Till efterrätt tårtbuffé som familjen bakat.
Älsklingen höll ett tal som smälte mitt hjärta. Likaså min syster som läste upp en fin känslosam dikt. Mina barn och mina syskon berättade om hur hjälpsam jag är. Likaså mina vänner. Jag kände mig både överväldigad och tacksam just där, över hur folk ser mig. Oftast känner jag mig så liten och hjälplös. Att jag inte gör mer för andra. Från barndomen mindes mina bröder mig, att jag aldrig skulle ha varit elak mot någon av dem.
Lillebror kallade mig extramamma och minsann, det värmde. Jag tröstade min yngsta syster när hon som liten och blev arg och ville rymma hemifrån och hon satt på pannrumstrappan och grät eller surade.
Mina vänner pratade om att jag ställer upp och vill hjälpa och gör det med glädje utan att tveka.
Allt det fina jag fick höra om mina bästa sidor triggar mig att bli en bättre person och verkligen vilja leva upp till allt som sas.
Stormen hade under kvällen vi firade farit runt som en tornado och dragit med sig träd med mera. Jag tror nog denna storm var en av de värsta jag upplevt. Även här blåste träd omkull.
Dikten av min syster:
Grattis – vår super syster i 50 år
Du fyller femtio, men känns som 25,
en syster, en hjälte – ja, så mycket mer än en vän.
När grannens ungar bråkade loss,
stod du där som Batman, stark, lugn och försvarade oss.
Och när jag va liten och dramatisk (när mamma sa nej)- ja då rymde ja hemifrån bestämt som vinden – packa min kappsäck och slängde dörren med tårar på kinden.
Jag åkte inte långt, satt på trappan vid pannrummets dörr,
för jag visste: Hon kommer, det gör hon ändå, senare eller förr.
Hon tröstade och kramade mig – fanns alltid där och gjorde allt okej.
Hon hade den coolaste musiken i vårt rum, skratt och roliga kompisar med hår permanent – ja, hur tuff var int hon?
Så flyttade hon till Nykarleby en dag,
och plötsligt blev rummet lite tommare, jag o min syster saknade dig så, jag sa det knappt högt men jag kände det bra.
Sen efter en tid kom miraklen, ett efter ett:
dina barn – vilket drömgäng, helt rätt!
Fyra fantastiska barn, så mycket kärlek i rad, man såg hur ditt hjärta blev ännu mer glad.
Och sen kom din älskling in i livet, vilken fullträff det blev, en underbar del av allt fint som hon levt.
Tack för festen, för skratt och för ljus,
för att vi får fira vår storasyster i livets stora kalas-hus.
En ung och cool fammo, blott femtio bar,
med stil i steget och glimten hon har.
Hon skrattar högt, hänger med i allt nytt, sjunger skönt som fågelsång fina, hon e den som ger allt åt de sina.
Femtio år av glädjespridning, värme och skratt, av omtanke, styrka – dag efter dag, natt efter natt.
Tack min syster, för allt som du är,
för då och för nu, för alltid så kär.
Du är toppen, du lyser, du gör världen bra,
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN – hurra, hurra, hurra! 🎉🎂✨
