Ibland blir det bara så fel...

....att man inte ens kan tänka klart....

Läs: Norrbottens Kuriren

Min kusin gick bort för ca ett år sen helt plötsligt. En ung man i sina bästa år. Några år yngre än mig.

Eftersom han bodde i grannlandet hade vi aldrig nära kontakt när vi blev vuxna. 

Men minns somrarna när vi var små. Dessa ljuvliga somrar när svenska kusinerna kom till farmor och farfars.

Det var riktigt äkta Saltkråkan sommar då.

Kusinen minns jag som den  blondaste killen jag nånsin träffat.

Jag kan se honom ro farfars lilla grön-vita båt.

Idag hände det ofattbara igen. En till ung kusin avlider. Lille vännen som alltid hade ett leende på läpparna.
Han kom ofta över till Finland. En fin sommarkväll kunde vi sitta hos mamma diskutera. Och vi rökte!
Han var en cool kille som inte stressade.
Jag önskar jag kunde åka till Sverige och vara med dem där.
Om jag bara kunde hjälpa till lite...
Det känns som att jag har så många tack, att ge tillbaka till mina kusiner på andra sidan havet.

När jag var liten...
....somrarna, sommarstugan, med den gula båten och några tuffare en färd till Tankar över glittrande vatten och blåa vågor i solskenet, våra Sverigebesök....

Cykelvägen av asfalt som kändes så lyxig och doftade så ljuvlig i Sunderbyn i Luleå, då vi ännu hade bara grusvägar här och absolut inga cykelvägar.
Det gröna huset där, den svenska mjölken som hade helt annorlunda förpackning.

Min far och min farbror som sjöng tillsammans.
Min farbror har sjungit in flera kassetter som ha sålts runt.
Han sjöng underbart och gör det säkert ännu idag. Nu är det dottern som sjunger in cd:n. En underbar röst!

http://kero.nu/

Kommer ihåg för många år sen när det var strax före jul och en bekant till min farbror, (min farbror och mina kusiner var på besök i Finland), gav oss texten till en sång som vi lärde oss...och jag tror den bandades in på en kassett.
"Kom, kom alla änglar små, som sjöngo i Betlehem....jag minns den fina melodin och ja, det lät alltid vackert när man fick stämma in i en sång med kusinerna som var så frimodiga.

Jag knäpper mina händer inatt och ber att denna familj som nu mist båda dessa unga fina pojkar,
ska på nåt sätt ta sig ur den ångest, rädsla, sorg, det mörker de känner just nu....

Livet är inte rättvist. Vi ska ta hand om varandra....!

Smycken Emily Jane Jewellery

Titta på dehär otroligt vackra smyckena som är handgjorda som jag just beställt för en billig peng.
De är så vackra att jag smälter lite varje gång jag tittar på dem.
Jag älskar dem! Det är min väns, vän som tillverkar dem och bor i England.

Ni hittar dem här: 
http://www.facebook.com/JewellerybyEmilyJane

Dessa har jag beställt efter,

BAG CHARMS

AQUA TILES

AQUA TILES

SWAROVSKI ELEMENTS

GLASS AND CRACKLE GLASS NECKLESS

MEMORY WITH BRACELETS

St Maarten, St Martin, Caribbean

..Landade..redan i onsdags....att landa tillbaks i vardagen tar sin tid.

Önskar att jag hade skrivit nån slags dagbok för jag har inte nåt minne av vad vi gjorde vilka dagar.

Onsdag eftermiddag 20.2-13 startade vi resan med tåg från Bennäs-Tikkurila. Från Tikkurila taxi till Hilton airport hotell. Vi kom till hotellet runt halvnio på kvällen.

Vi flög tidig torsdagmorgon, 6:50, med Air Berlin från Helsingfors-Berlin-Miami-St.Maarten.

När vi landade i St Maarten torsdagkväll, var det mörkt och klockan var tio. Finländsk tid var klockan då fyra på morgon. Så pojkarna halvsov i stående ställning.

Jag var lite osäker på om väskorna skulle plockas upp eller inte i Miami som det påstods.

Så jag frågade både i Helsingfors och i Berlin om jag måste plocka upp bagagen i Miami. Och de sa på båda  platserna att jag inte behövde det. I Miami gick vi ett varv iallafall runt väskorna sådär slött, men såg inte bagagen så vi ryckte på axlarna och drog vidare.

Och förstås fanns det inga väskor när vi väntade på dem i St. Maarten.

Men där fanns iallafall älsklingen som tog emot oss:)

Han ringde en mass samtal. Och väskorna nådde oss på lördag,

Men Air Berlin var snälla och vi fick handla det nödvändigaste som de betalar tillbaka.

Här på Oyster bay beach resort bodde vi.

Vad har vi då gjort under de elva dar vi tillbringade i St. Maarten?

*Hike, en tidig morgon på Loterie farm. Upp till toppen vandrade vi. Svetten pyrde, men det var värt det. Vi gick längs med en led och det kändes som om vi befann oss i Amazonas djungel. Det kändes nästan som om man befann sig i Tarzans hemtrakt:) 

Härlig tropisk skog. 

När vi kom till toppen nådde solen oss och utsikten:

*Zipline, en linbana blandat med klättring på Loterie farm:

Vi besökte en fjärilsfarm, the butterfly farm, Le Ferme, des Papillons.

Ett zoo i Philipsburg. En massa papegojor, påfåglar och andra söta fåglar. Apor, en av dem tyckte om att kasta mat mot oss. Se opp för flygande föremål stod det på buren. Alligator, ödlor mm

http://www.stmaartenzoo.com/about-the-zoo/our-animals/

 Dethär är Stevie Wonder. Han gungade med huvet skrämmande lika som han.

Här ett besök få Fort Amsterdam, strax till höger häckade pelikaner.

Utsikt från restaurangen på vårt hotell Oyster bay.

På Pelican key fanns denna strand. Här pågår Heinekin regattan 2013.

Ustikt från Beau Beau's

Miami från luften. På ett område såg man att det fanns en pool i varje hus.

 Solnedgången gick så fort...men var underbar.

Fastän ön är liten hade jag svårt att riktigt kartlägga allt.

Vi körde runt hela St. Martin.

Både holländska och franska sidan, och det tog inte länge.

Trafiken i St Maarten är mycket annorlunda än i Finland.

Här kan du köra hur du vill, du bara använder tjutan på bilen och kör ut framför andra bilar.

Kaos. Men ändå på nåt sätt så lyckas man ta sig fram.

Vägarna kurviga och ganska dåliga.

Man ser fattigdomen när man kör genom St. Maarten.

Det som skrämde mig i trafiken var dessa motorcyklar.

Nästan varje motorcyken tog sig fram genom att köra i mitten mellan bilarna,

och varje gång man gasade i, drog man på nocken.

Där lekte man med livet.

Knarket flödar och fast man inte ser det, märks det.

Här åker bryggan opp, 11-åringen borde ha en massa foton på sin telefon,

som jag sätter in senare. Tror det är 3 gånger/dag som bryggan åker upp. 

Mindre båtar kan åka iväg närsomhelst. Men ska större segelbåtar och lyxkryssare ut,

då får de passa på om de ska ut.

Victorias Secret's ägare har båten Limitless precis här och många andra miljonärer/biljonärer.

Flera av dessa foton är inte egna, utan länkar till andra sidor. Min kamera var oanvändbar där borta, vilket gjorde att jag harmt nog inte slarvade med den. Samma sak varje gång. Man lär sig inte att ta tillräckligt med foton.

Tackar ödmjukast min älskling som gjorde resan möjlig. 

Har fått ta del av den kärlek, värme och respekt folk visar mot varann. 

Att vi fick vara med i katolska kyran två söndagar i rad gjorde mig varm. Det var fint.

Upplevt och sett nya saker. Borde vara mer tacksam över att vi har det så rikt som vi har det i Finland.

Vacation

Några första foton...varmt är det här! Varje dag är ungefär som den varmaste sommardagen i Finland när det ligger åska i luften. Vissa saker förvånar mig här i St. Martin. Det finns inga regler i trafiken. Bilister använder biltutan ibland istället för att blinka. Idag åt vi på en restaurang och kvinnan visade stolt upp 2 stora kräftor som levde och sprattlade i handen på henne. Hon tryckte ner dem i en kastrull. Det var nästan lite hemskt att se i verkligheten nånting bli kokt ihjäl levande. Vilda hundar som man ser lite här och där är lite lessamt det oxå. Vattnet är klarblått och vackert med palmer bl.a Mänskor är vänliga och jag har lång väg att gå förrän jag lär mig den stora respekten som finländare saknar. Som finländare kan man även tycka att vänligheten överdriven. Vi är lite väl stolta. Idag har vi simmat i Atlanten. Nu blir det snart middag! Ha det bra alla! Vi hörs! Kramar!

I'm sooo excited!!

And I just can't hide it!!

Precis en  sån känsla har jag i mig  nu. Jag vet inte hur jag ska kunna kontrollera glädjen.
Om några dar!! Då reser jag och minstingarna iväg! Då får jag spendera 2 veckor med älsklingen!!
Jag är såååå lycklig och så glaaaad!!

Jag försöker packa, men jag kan inte tänka klart. Jag är så förväntansfull!
De två äldsta ska vara med min mamma. Kära mamma som ställer opp!
Varför de accepterar att minstingarna får resa iväg och inte de är för att jag lovat dem nästa resa.

Har aldrig förut rest till solen, så jag har ingen aning om hur det kommer att kännas då när vi stiger ur planet i och det är 25 till 28 grader varmt.
Svetten kommer nog att pyra redan på Helsingfors-Vanda flygplats av spänning.
Ni får alla tänka på oss då vi reser iväg, då kommer jag att känna mig tryggare.
Får hoppas att flygresan går bra. Vi ska byta flyg i Berlin och i Miami. Vill helst inte uppleva några förseningar osv. Då blir man nervös...

De skönaste låtarna till Vändagen 2013 Valentine's day

LOVE LOVE LOVE LOVE....

Rapunzel

Tråkigt att helgen tar slut.

Mässkär blev inte av igår. Vi kom till Ådö fiskehamn. Steg ut på isen, men vinden ven och snön pyrde över isen som en sandstorm över Sahara. Vi blev fega och drog oss tillbaks till bilen och körde iväg....laxsoppan gick vi miste om...

Så ingen motion har jag fått denna helg. Idag har jag suttit på en stol hela dagen för min syster har förlängt mitt hår. Hon studerar till estenom. 

Att jag lyckades få typ exakt samma hårfärg som jag har just nu var otroligt. 

Mikroringarna tog slut när vi hade lite över ett paket kvar, så vi fortsätter på onsdag om jag får tag i mera ringar. Nu gäller det att ha håret flätat. Är lite orolig att det ska förstöras på jobbet. Jag får se till att verkligen  ta hand om det så gott det går.

Det är tråkigt med söndag när helgen går snabbt.