2.7.25

Dagbok från Ähtäri

Dag 1. Lördag. 

Om det finns ett ställe på jorden, där du kommer nära himlen, så är det här. 
Djupt i skogen (iallafall känns det så) i Ähtäri, så finns denna plats. 

Tystnaden, lugnet, utsikten över sjön, tallarna och blåbärsriset som pyntar tomten. Det är såhär man ska bygga sitt hus. Lämna träden och blåbärsris kvar. Mer vackert kan man inte få det. Man kan sitta och titta ut i timmar och aldrig bli trött på utsikten. Sjön var spegelblank.

Vi kom hit strax efter fyra på kvällen, tog hundarna på en kort promenad och sen lät vi dem simma. Vi grillade kyckling under grilltaket. Efter middagen eldade vi bastun och det är så annorlunda med värmen i en vedeldad bastu. Det var skönt att sitta på bastulaven i värmen och inte behöva känna att man behövde luft. Sen doppade vi oss snabbt. Det var ganska kallt i vattnet. 


Dag 2. Lite blåsigt. 


Dag 2

Terrass och tak mellan stugan och bastun.


Hundarna, speciellt Spar tog tid på sig, 
att komma ur sin "comfort zone" på denna plats. 


Vedlider, stuga och bastu.
Spis och kylskåp fungerar med gasflaskor. 

Och utedasset.  

Grilltak


Dag 1.



Dag 1.

Dag 1.

Dag 1.

Dag 1.





Dag 1.


Iso Manalainen heter sjön här var vi hyrde en stuga några dagar.

Dag 2. Söndag

Idag söndag stekte vi som vanligt söndagen till ära, pancakes, efter att ha promenerat med hundarna längs vägen här. Det hade lovats verkligen dåligt väder, men det kom aldrig. 

Så vid ettiden körde vi till Arpaisten reitti och vandrade längs leden där, så det blev åtta kilometer. Sen simmade hundarna och bastu på det. Sen grillade vi hamburgare.

Arpaisten reitti


Arpaisten reitti

Arpaisten reitti

Arpaisten reitti

Arpaisten reitti, Getpors.

Getpors, Spar rullade sig runt.
Kanske han älskade doften av dessa.


Dag 3. Måndag.

Min semester börjar idag. Vi tog hundarna på en morgonpromenad, samma som igår och sen kokade vi gröt. 

Vid ettiden gjorde vi en kortare vandring. Det blev runt fyra kilometer idag. Jag tyckte inte om vandringsleden alls. Jag trodde vi skulle ha kommit till en finare led, men denhär var då gott som otrampad. Vi startade vid Vuorenmaa skidcentrum. Och efter ett vi svängde om grillade vi korv i närheten av skidcentrum. 

Sen blev det bastu på det. 








Hundarna efter en full dag 


Dag 4. Tisdag

Tog dem på samma morgonpromenad som de övriga dagarna. Åt sen lunch och efter lite vila tog vi en promenad längs med skogsvägen här i fyra kilometer.
Sen solade jag en stund eftersom solen kom fram. 


Vacker stubbe med blåbärs och lingonris inuti






Stugan 

Vi åkte ut på en roddtur mot kvällen och i slutet av dagen grillade vi ribs och vädret lugnade ner sig mer och mer och vi fick en helt underbar utsikt sista kvällen här.

Ut och ro




















Dag 5. Onsdag.

Sov dåligt eftersom Spar behövde ut två gånger nattetid och bajsa. För mycket av det goda.

När vi steg upp vid åtta, tog vi en kort hundpromenad, kokade kaffe och gröt och sen städade vi. Vid elva hoppade vi i bilen och körde hemåt. Och nu har vi kommit hem och ätit lunch.




27.6.25

Känner in sommaren

Det kändes som sagt som att jag är oförberedd att ta semester. Men hoppas ändå att det går bra för sommarjobbaren. Hon är så duktig och har lätt att lära sig, så jag är inte orolig. Och hon får ju ringa genast det är något hon undrar över.

Just nu sitter jag på terassen. Inte på en stol utan på en kudde, på terassen med dörren som ryggstöd. 
Jag beundrar sjön, känner dofter av sommaren och hör fåglar kvittrar. Nån mygga här och där. Jag försöker förstå att jag ska vara ledig. Nå, nu börjar det regna.
Jag hoppas att vi får bra väder. Men det ser inte så bra ut. 





26.6.25

Vacation coming

Nu är bara fredag kvar och så får jag semester. Det känns väldigt konstigt. Som att den kommer för fort. Så jag är inte förberedd på den. 


Idag när jag kom från jobbet och som vanligt skulle sätta mig på cykeln kände jag genast att däcket var helt tomt. Jag försökte lägga luft i däcket men det läckte hejvilt. 

Så jag promenerade hemåt istället. Halvvägs hem började jag känna en vansinnig hunger komma. Inte konstigt eftersom dagens lunch varit en liten sallad. Nästan så att jag undrade om jag skulle stanna vid grillen jag promenerade förbi. Men jag promenerade ändå hem.

Medans jag promenerade lyssnade jag på en podd från P3 dokumentär om det svenska rabiesfallet. Skrämmande att höra om hur hemsk det viruset är.

En timme senare kom jag hem. Och jag var så hungrig att jag bara värmde upp laxsoppa och åt smörgåsar till. 


Såhär ser det ut vissa dagar efter att jag kommit hem och varit på hundpromenad och ätit. Då ligger den äldre i fotändan och Spar ska vara nära.



"Tough day at work for the boys"
skickade älsklingen idag med denna bild.


21.6.25

Midsommardagen

Igår var vi ute mestadels av dagen. Vi klippte det höga gräset och trimmade. Grillade på kvällen och åt gott. 

Stenar som är olik alla andra här


Stal älsklingens strumpa och
vilar avslappnat med den.


Professorn i honom kom fram igen 












19.6.25

Strawberry Shortcake 🍰

Imorgon är det midsommarafton. Idag har vi efter jobbet tagit hundarna till havet så de fick simma.

Sen hämtade jag sonen från bussen och efter det grillade vi och åt efterrätt. Älsklingen gjorde en riktigt amerikansk efterrätt.
"Strawberry Shortcake". 
Och så gott så detta ska ni testa!









17.6.25

Festdag

Det blev en lång dag idag. Efter jobbet hade vi sommarfest på utsidan vid jobbet. En fin tröja, sommargåvan alltså, delades ut.

Vi fick världens godaste hamburgare. Som Pikap gjorde. 

Efter jobbet for jag direkt till Esse och firade söta, rara barnbarnets födelsedag. Idag blir hon 2 år.
Jag blev förvånad att se att de hade en hoppborg! på gräsmattan. 
Vilken glädje för alla barnen😁





15.6.25

Bedrövligt

Det händer så mycket bedrövelser i världen hela tiden, men nog känns det som att det är just nu enormt bedrövligt. 

De hemska krigen som håller på i flera länder. Det kommer aldrig att bli som förr. Här hemma sitter jag och njuter av mitt morgonmål, min middag och när jag tänker på de som sitter i en smutsig gränd som just bombats och de hemska upplevelser som följer känner jag både skuldkänslor och tacksamhet. Tacksam att jag får ha det så bra och bo i fred.

Varje dag vi får ha fred ska vi vara tacksamma. Tänk en dag om vi står där. Utan mat, och vårt hus som bombats sönder, dammig, smutsig och rädd för vad som kommer näst. Ondskan på jorden är så hemsk och döden är skrämmande.

Men eftersom jag tror på livet efter detta, önskar jag att den dagen det blir min tur att dö, att jag bara kan lägga all min sorg och smärta till Gud, att Han tar hand om mig och för mig till Honom.