Själv är jag en gnällig kärring ibland som surar. Och det borde jag inte vara, eftersom det smittar av sig på honom och relationen blir lidande.
Det är sant detdär om hur olika män och kvinnor är, med att förstå varann. I mitt huvud tror jag att han förstår varför jag är sur när jag surar. T.ex när han kom hem sent och inte ringde och sa det....eller andra små saker jag surar åt när jag får dendär känslan...att inte bli sedd. Typisk kvinnlig svaghet.
Det är jobbigt när man känner dendär oron och rädslan i luften eller hur! Man vill inget hellre än att lägga sig tätt intill den man älskar och få känslan av att allt är okej, att allt kommer att bli bra. Alla dessa känslor idag, kommer från mig.....Cia.
Hittade några citat som passade in....har ni märkt vilken terapi google kan ge! Det finns miljontals citat.
