TUI kanske

Det märks nog att jag är trött och kanske är lite surmulen denna tid på året när sommaren blivit kallare och så vidare. 

Drömmer mig bort till Kreta eller Kanarieöarna. 

Kval

Tur att det är fredag imorgon. Jag har sovit dåligt hela veckan. Hostat. Förra natten när jag äntligen sko ha kunnat sova, väckte Finn oss och hade lös mage. Som tur förstod han att släppa det på badrumsgolvet. Men jag somnade inte efter det trots att sömnen var närapå.

Kvällstid har vi inte haft så roligt. Vi blir tvungna att skrapa bort tejp från resten av takplåtarna. Varför. Jo, för att de legat i flera år och tejpen har blivit taskig.

Jag börjar få lite ångest över att sonen ska flytta till Esbo om en vecka. Vi ska köra dit på lördag och fara till Ikea och handla en säng och skrivbord. Förvisso har jag en orsak att fara oftare till Helsingfors. Dessutom bor ju min bror där, flera av mina kusiner och så småningom flyttar nog även min syster och hennes man dit. Så därför känns det tryggare när man vet att min familj finns där ifall nåt går fel.

Men min ångest kommer ändå när jag tänker på honom ensam i en pytteliten studiebostad i en okänd kommun, utan nån han känner. Tänk om han stöter på några hemska typer på väg hem en mörk vinterkväll. Men då måste jag på samma gång intala mig att han är 20 år, förståndig och att det ska gå bra. Jag borde ha lärt honom bättre på att koka mat, baka, städa, tvätta kläder med mera och gett honom mer kärlek....det känns som att jag släpper av min son på en öde ö och att han ska där kunna överleva. Det är dessa gånger det är så tryggt och viktigt att be för dem. Att allt ska gå bra. 

Så, vi måste börja packa ihop lite saker han ska ha med sig....

Back to work...

..söndagen var sista semesterdagen och då var jag helt slut av deppighet, irritation och kanske lite ångest oxå. Man vill inte att semestern ska ta slut. Så jag deppade precis hela dagen.

Sov inget under natten. Hostade. Men steg upp tjugo före sex och började på. Tog ett till coronatest. Det fjärde negativa. Så jag cyklade till jobbet efter morgonmålet. Det var en vacker morgon. Jag önskade inombords att jag hade kunnat ta in det. Men jag var ännu lite i chock över att semestern var slut och att jag var på väg till jobbet. Och det kändes som att jag var den enda mänskan i hela stan som åkte till jobbet. Det var så tyst och tomt överallt. På jobbet var det inte många heller. De flesta tycks ha tagit längre ledigt än de fyra veckorna. 

Lagret var full av saker som samlats på hög. Men innan dagen var slut hade vi rett opp det mesta. Det var helt okej ändå, att vara tillbaka på jobbet. Det är samma sak varje gång. När man väl är där, är det ändå inte så illa. 

Här är ett foto från Finn lördagkväll när vi tog vår promenad.  Lägg märke till nappen i hans mun.

Slöat....

 ....mig igenom dagen. Till och med att svara i telefonen känns blää eller att skriva meddelanden, som även här. Så gonatt från en snuvig yr vän...

Flunssa

Regnigt, det ger en höstkänsla redan. Det är precis som på insidan när semestern går mot sitt slut. Man är lite grå.

Jag känner av nåt i halsen. Min näsa bränner lite. Och jag är trött. Men corona testet var negativt. Vi hade ju munskydd på undre resan, både i tåget och på flygresan, så det hjälpte förhoppningsvist mot corona. 

Men här i nejden stiger corona. Och det var mycket folk på stan i lördags. Så man vet aldrig....måste testa pånytt imorgon ifall det blir värre. 

Gamla hamn

Idag blev en konstig dag. Jag är en mänska som är verkligen konstig oxå har jag kommit på. Ingen nyhet kanske, men konstaterar det igen. 

Vi steg upp vid sju. Trots att jag kom hem efter två. Men jag var vaken då redan. Matade Finn och vi tog en promenad. 

For tillbaks i säng. Senare for vi till Gamla hamn på promenad med Finn. 

Varför jag kom hem sent var för att systern, mina bröder, mamma med mera skulle åka till stan och de ville ha mig med. Jag vet inte hur länge till jag har chansen att hänga med syrran, de far nog nångång tillbaks till Sydney, gissar jag, så jag for motvilligt med till stan. 

Håhåjaa vad jobbigt det är. Har glömt hur verkligen jobbigt det är! Att vara på stan!  När man trivs allra bäst hemma i soffan, med Netflix och glass. Det var självklart helt underbart att vara med familjen, men hellre då hemma i soffan. Jag känner bara dendär konstiga känslan att jag har inget där i stan att hämta. 

En vecka kvar av semestern. Det går alltid för fort och jag har inte riktigt hunnit känna av den ännu. Jag har till exempel bara varit två gånger till stranden.

För en stund sen flög Boeing 777 över oss. Kom från Dubai, på väg till Chicago. 

Blåbärsplockning pågår

Hobe Sound, Florida

Nu är vi hemma från Florida. Det var en lång resa hem. Över ett dygn. Vi kom halvnio igårkväll. Med fjärilar i magen, hämtade vi Finn. Han var så glad, ja, så glad. Men en del av honom är ledsen idag oxå. Han levde lyxiga dagar med Malin. Dessa foton är från deras dagar tillsammans. Han har på nåt sätt blivit äldre. Lugnare. Som att han sko ha fått mer förståelse. 

Det har varit en omtumlande resa. Det är så många intryck man får från olika ställen att man har svårt att ta in det. När man landar i USA är det som att komma till en annan värld. Så det är omtumlande. Så mycket man inte förstår.  Så annorlunda på olika sätt. Saker som är eller görs på ett visst sätt. Folkmängden är ju en orsak till att allt är så annorlunda. Landskapet. Mänskorna. 

Molnen är låga och ofta ser man blixtar. 

Bara en sak som är otroligt konstig för mig, är att de ibland kvällstid sprutar nåt gift som låter som pesto, men det är pesticide. Det tar bort ohyra. Det kommer en typ av lastbil körande och man ser ångan som kommer bakom staketet när bilen susar fram och då vet man att man ska gå in i huset. En liten enkel filmsnutt medan vi kör. 

En varm, rolig, helt tokig sak jag var med om var när älsklingens pappa, 90 år gammal, står med khaki-shorts, t-paita och vita strumpor och tar och hoppar i poolen!! Hur många 90-åringar gör det?? Han är helt underbar!! Att se en 90-åring ha detta barnasinne kvar.

Vi såg detta djur, en armadillo. De gör ofta skada eftersom de gräver sig under jorden och far även under byggnader. 

En annan sak jag igen förundrades över denna gång är bilarna. Många av de bilar som ses på vägarna vore absolut olagliga att köra i vårt land. Det hänger lite delar från vissa bilar, eller hur man lastar dem med mera. Men det är olika regler i olika stater gällande besiktningen. Tullbetalningen är en annan sak på vägarna. Man förstår varför folk fortfarande har dollars av sedlar i byxfickan. För i tullarna kan man inte betala med kort. Värmen i Florida var ångande varm. Men skönt! Det är verkligen luftkonditioneringens stat. 

Jag köpte nya solglasögon från REI, solen är så mera bländande i Florida.

Vi firade Jims pappa med en härlig tårta. Jag fick även äta bagels, pizza. Vårt airbnb-hus var helt perfekt, men den starka doften från alla dessa luftrenare som man stöpslar i väggkontakten fick vi nog lägga på utsidan, det var en riktigt stark doft. 

Dagarna gick fort och vi hann inte se oss omkring så jag har tyvärr inte så många foton. Jag har många foton av alla härliga mänskor. Men här kommer några till.

Här bodde vi

Hunden Benny. 10 år gammal

Väldigt vackra flamingos i poolen.
Finns på Amazon. 

Who's a happy dog??