Det är många tankar som snurrar dagligen i mitt huvud just nu...och säkert hos er. För ingen är oberörd av det som händer. Man får ångest. Och man blir så arg! Man tappar hakan, för man förstår det inte...och så tycker man synd om mänskor som lider...
...jag har bett. Jag ber hela tiden egentligen. Jag ber varje dag att Gud ska ta hand om Putin, så att han inte kan göra mer skada. Jag ber att vi i vårt land ska få ha fred och även överallt på jorden.
Jag gissar, att många tänker och undrar, om dethär är början på slutet. I Uppenbarelseboken, som är väldigt svår att få grepp om, talas det om vad som sker före allt faller ihop....
...men man kan testa på att tänka på himlen. Tänk dig att den existerar. Tänk dig, att himlen existerar och dit får man komma när man dör. Och där lever man i evighet och där finns inget negativt. Där finns ingen gråt, inget krig, ingen som deppar, ingen som mår dåligt. Trötthet sko int finnas där. Alla skulle vara lika glada och fria från allt negativt.
Tänk dig ett sånt liv! Du blir så lätt. Inte nåt som kan ge ångest eller skrämma dig och ge tyngd...så ifall man klarar av att tänka så, när hemskheter kommer, då kanske det känns lättare.
Nåja, nu ska jag köra till Kokkola och visa upp min tumme som ibland bråkar.
