31.8.10

Aggh, börjar bli lite trött på att gå hemma...

Söker ju febrilt efter nåt jobb. Jag har ett jobb som nr. 1 på min lista, men jag vet inte isåfall när det blir av och ifall det blir av. Så jag måste hitta nåt annat, så att jag inte bara går och väntar och väntar och det aldrig kommer. Det finns några jobb på mol.fi men jag tänker inte börja städa hus eller varuhus! Det räcker med den städning man gör hemma. När jag jobbade som båtlaminerare, så insåg jag att det ska vara tungt och krävande jobb för att jag ska trivas. Skulle jag få nåt erbjudande om att laminera båtar, skulle jag inte tacka nej. Det ska vara sånt där man ska arbeta fysiskt hårt. Men det är inte lätt att hitta nåt där, det är en mansdominerad värld och en kvinna har ju förstås mindre muskler! Så det slutar väl med att jag till sist tar emot vad som helst och det vill jag inte! Jag vet att jag är en nolla när det kommer till utbildning. Men att sitta på skolbänken, det är nåt jag inte vill. Jag lär mig hellre i praktiken! Och för att sätta sig på skolbänken ska man ha extra pengar. Det skulle vi aldrig klara ekonomiskt om man får säga som det är! Det är inte bara det, att det kostar att studera, det handlar även om att man ska kunna betala för de 2 yngsta barnens morris och eftis och studera samtidigt. Det går inte!
Igår och idag har jag haft ångest över hur min framtid ska bli. Jag vet ingenting om den, skrämmande och spännande på samma gång!
Hade man barn hemma på dagarna, skulle det ju kännas bättre att vara hemma och man hade inte känt sig onödig. Men nu är alla barn i skolan och man känner sig lite väl oduglig.

4 kommentarer:

  1. Hej min vän ! jag har nog kännt så här jag också det är svårt att ta beslut och allt hänger ju på pengar man kan inte leva utan dem med 4 barn och bilar och hus !Det är nog jobbigt att studera men går då jag jobbar också.Hoppas att det dyker upp nånting snart det är ju när barnen är borta på dagarna som man börjar känna sig ensam jag minns det så väl när jag var hemma. Kram Ann-Britt

    SvaraRadera
  2. Ja, det är nog säkert inte bara jag som känner så och känt så! Det finns alltför många arbetslösa. Ja, jag hoppas det dyker opp nåt!
    Kram tillbaks! Det är bra att se att det finns andra som upplevt samma!

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas att det ordnar sej med jobb så småningom.
    Nu läste jag med förfäran vilket äventyr ni hade i lördags... Tack och lov att det slutade lyckligt.
    Sköt om dej bra!

    SvaraRadera
  4. Ja, det var tur i oturen! Det skulle ha kunnat gå så mycket värre!
    Detsamma ti dej!

    SvaraRadera