Laminerade balkar till 130:an. Riktigt trivsamt arbete.
I helgen har vi som vanligt byggt på huset. Väggen var Nunna-uuni ska komma har blivit spacklad, vi har satt upp lite brädor i taket och även varit uppe på vinden och lagt bergull.
Stiftat och tejpat plast oxå och det kunde ha gått riktigt illa när den stege jag använde placerade jag så dåligt att när jag skulle klättra ner börjar den vinka. Jag hade redan i mitt sinne räknat ut att jag faller. Jag kände att slaget var förlorat. Det fanns inget golv direkt där just. Och vi var på andra våningen. Tror inte jag skulle ha fallit ner hela vägen, men att ha landat på bjälkarna skulle nog ha gjort sjukt ont.
Men till all lycka reagerade älsklingen snabbt och plötsligt var hans arm runt min midja och han räddade mig!
Skakis var jag efteråt. Och oerhört tacksam!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar